Sorgligt (pinsamt?) nog minns jag faktiskt inte exakt vad jag gjorde i torsdags. Hade jag inte alzheimer-light redan innan så har den sannerligen slagit till på senare tid. Som vanligt väljer jag att skylla allt på nudlarna, det är så tacksamt.
På eftermiddagen hamnade jag hos A där jag bjöds på middag: Pannkaka! Men givetvis åt vi nudelsoppa innan, så det tycker jag att jag var värd.
Givetvis kunde vi inte låta bli att leka med maten.
Kvällen avslutades med en avskedsfika som inte blev en avskedsfika och magkrampsskratt åt tokiga hemsidor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar